Alla guider

Guide 01

Skam — och vägen ut

Vad som händer i kroppen när skam slår till — och tre steg tillbaka.

Känner du igen dig?

  • Du svarar fel på en enkel fråga inför hela rummet.
  • Du vinkar tillbaka — men personen vinkade till någon bakom dig.
  • Du skickar ett meddelande till fel person.
  • Du skrattar högt — och inser att ingen annan skrattade.

01 · När det händer

Något händer.

En kommentar, ett misstag, en blick — eller bristen på en. Och så slår det till.

01 · Vägen ut

Stanna i kroppen först.

Lägg en hand mot bröstet och andas ut långsamt. Du behöver inte lösa något ännu — kroppen behöver bara ett ögonblick av trygghet.

02 · När det händer

Kroppen går i beredskap.

Stickande obehag, heta kinder, en impuls att krympa och bli osynlig. Ibland märker du det knappt — du byter bara ämne eller blir plötsligt trött. Det är också skam.

02 · Vägen ut

Byt perspektiv.

Föreställ dig att någon du håller av berätterar exakt det du just upplevde. Vad skulle du vilja säga till dem? Inte det kloka — det du faktiskt skulle känna.

03 · När det händer

Självkritiken tar över.

Tankarna snurrar: vad du sa, vad de tänkte, vad det säger om dig. Det känns som sanning — inte som en tanke.

03 · Vägen ut

Den rösten finns i dig.

Den kanske nästan inte hörs just nu. Men den går att öva upp — och du förtjänar att höra den om dig själv också.

Skam är inte ett tecken på att du är trasig. Det är ett urgammalt socialt alarmsystem — och det lugnas med omsorg, inte med mer självkritik.

Hjärnan förklarar — i korthet

Varför hjälper det inte att ”tänka positivt” mitt i skam? För att skammen tillfälligt stänger av precis de hjärnfunktioner du skulle behöva för att resonera dig ur den. Social avvisning aktiverar nämligen samma larmsystem som fysisk smärta, och medan stresshormonet kortisol är högt försämras förmågan att nyansera och resonera. Därför går vägen via kroppen först — långsam utandning, en trygg känsla — och först därefter återfår hjärnan förmågan att tänka klart. En vänlig inre röst dämpar larmet mätbart, medan ännu mer självkritik förstärker det.

Baserad på bl.a. Gilbert (2010), Neff (2011), Eisenberger (2012), Porges (2011), LeDoux (2015) och Young (1990). Psykoedukativt material — inte klinisk rådgivning.

Vill du arbeta vidare med det här?

Jag är terapeut i Stockholm och tar emot vid Rådmansgatan, S:t Eriksplan eller Gamla stan – eller online.

Boka första samtalet